mindre än tre
jag älskar och saknar dig också, grymt mycket.
saknar dagen på grönan i juni, saknar popexpressen när vi hade minifest där, mina grymt snygga ansiktsuttryck på varenda foto som blev på berg&dalbanorna, spela luffarschack med dig och alltid (nästan iallafall) förlora, vår misslyckade kladdkaka här hemma, mitt misslyckade försök till att shuffla på putte i parken, när vi vaknade av att erik kastade saker på vårt tält, när vi gick arga och blöta till bussen och hann precis med den, klockan sex på morgonen, alla skratt vi haft, hur du alltid finns där för en när man verkligen behöver det, alltid med så kloka svar på allt, saknar kentkonserten, hur episk den var, att äntligen, äntligen få se kent tillsammans med sin allra, allra bästa vän, spöregnet som öste ner och blötte ner oss totalt innan kent, när vi kramade ur våra tröjor, när vi båda tänkte på nalles blåa hus, paniken jag kände inom mig när den sista pendeln hade gått men den försvann när du sa att det gick bussar, våra skrattanfall vi haft.
något jag däremot inte saknar är den stunden igår som vi sa hejdå till varandra och jag åkte iväg, bort från dig.
detta har varit den bästa sommaren och det är just på grund av dig, bästa vän! ♥
jag hoppas vi får många fler, fina, underbara somrar och år tillsammans.